Hur jag mötte Blue Jays
Sommaren 2016 åkte jag och min flickvän till Toronto för att semestra. Det jag inte visste innan resan, var att jag skulle få ett helt nytt lag att följa men framförallt en ny sport att intressera mig för.
Vi brukar åka på resor, något jag ville göra på den här resan var att självklart att gå på någon av deras lags matcher. Eftersom det var mitt i sommaren så hade NBA och NHL sommarledigt. Deras variant på amerikansk fotboll, nämligen CFL var förvisso igång, men jag kände inte att det var det jag ville se.
Därför återstod egentligen bara en sak - nämligen baseboll och deras lag Toronto Blue Jays. Jag visste ärligt talat inte om att de hade ett lag. Ska jag vara ärlig så visste jag ganska lite om baseboll överhuvudtaget, jag hade sett enstaka klipp på internet på baseboll möjligtvis innan. Men det var that's it. Jag hade grundinställningen att baseboll var tråkigt, dessutom fattar man knappt något.
Det vi snabbt blev varse om var att man spelade otroligt mycket matcher (162 i grundserien), så därför var det inga problem att pricka någon hemmamatch. Vi valde den första matchen som de skulle spela mot San Diego Padres, som skulle spelas några dagar senare. Tydligen är det så att man spelar i "block", alltså flera matcher mot samma lag. Innan den här matchen försökte jag göra så gott jag kunde för att lära mig de mest grundläggande reglerna, för att få någon typ av behållning när det väl var dags. Jag började sakta men säkert se fram emot detta. Detta skulle dock vara en "one hit wonder"för mig, alltså bara för att bocka av listan för saker att göra och det skulle inte leda till något speciellt. Inte nog med detta, så fick vi reda på att matcherna håller på i snitt 3 timmar och så länge hade vi inte tänkt att stanna.
När det var game day var det folk överallt som sprang runt med Blue Jays-tröjor och andra utmärkande. Det verkade bli mycket folk och jag blev ännu mera pepp, jag köpte en keps och en klassisk megahand att vifta med. Väl inne på arenan, så satt vi på etaget högst upp. Något vi trodde innebar dålig sikt, men det var det absolut inte. Utan vi satt precis ovanför hemplattan, alltså där slagmännen står för att svinga. Så vi hade bra koll på spelet. En del spelregler hade jag nu koll på, andra inte. Man var barn på nytt, så spännande och intressant var det. Minst sagt nyfiken.
Det gick tydligen bra för Blue Jays, för man vinner till slut matchen med 4-2. Vi gick innan sista inningen, något jag ångrar lite i efterhand då. För San Diego slog tydligen en home run i den inningen och det missade vi. Så det var tråkigt att missa en home run. Det fick vi reda på vägen hem i bussen av en passagerare, som sa till mig (med tanke på att jag hade Blue Jays-keps) att det var en snygg home run som Padres fick på. Jag "hmmade" bara, för jag hade själv missat den.
Den kvällen den 25 juli så hade ett nytt intresse väckts och ett nytt lag att följa. Kvällen efter på hotellrummet, så tittade vi på avslutningen av andra matchen hemma mot Padres. Jag kände mig helt inne i matchen, den var jämn och spännande. Den avslutades med detta, man fick gåshud och jag var i extas. Tänk att få ha varit på plats när det skedde. Oavsett om man har baseboll-kunskaper eller inte, så kan man nog njuta av klippet.
Mer om mitt intresse för MLB i allmänhet, men Blue Jays i synnerhet får du längre fram i bloggen.
Vi brukar åka på resor, något jag ville göra på den här resan var att självklart att gå på någon av deras lags matcher. Eftersom det var mitt i sommaren så hade NBA och NHL sommarledigt. Deras variant på amerikansk fotboll, nämligen CFL var förvisso igång, men jag kände inte att det var det jag ville se.
Därför återstod egentligen bara en sak - nämligen baseboll och deras lag Toronto Blue Jays. Jag visste ärligt talat inte om att de hade ett lag. Ska jag vara ärlig så visste jag ganska lite om baseboll överhuvudtaget, jag hade sett enstaka klipp på internet på baseboll möjligtvis innan. Men det var that's it. Jag hade grundinställningen att baseboll var tråkigt, dessutom fattar man knappt något.
Det vi snabbt blev varse om var att man spelade otroligt mycket matcher (162 i grundserien), så därför var det inga problem att pricka någon hemmamatch. Vi valde den första matchen som de skulle spela mot San Diego Padres, som skulle spelas några dagar senare. Tydligen är det så att man spelar i "block", alltså flera matcher mot samma lag. Innan den här matchen försökte jag göra så gott jag kunde för att lära mig de mest grundläggande reglerna, för att få någon typ av behållning när det väl var dags. Jag började sakta men säkert se fram emot detta. Detta skulle dock vara en "one hit wonder"för mig, alltså bara för att bocka av listan för saker att göra och det skulle inte leda till något speciellt. Inte nog med detta, så fick vi reda på att matcherna håller på i snitt 3 timmar och så länge hade vi inte tänkt att stanna.
När det var game day var det folk överallt som sprang runt med Blue Jays-tröjor och andra utmärkande. Det verkade bli mycket folk och jag blev ännu mera pepp, jag köpte en keps och en klassisk megahand att vifta med. Väl inne på arenan, så satt vi på etaget högst upp. Något vi trodde innebar dålig sikt, men det var det absolut inte. Utan vi satt precis ovanför hemplattan, alltså där slagmännen står för att svinga. Så vi hade bra koll på spelet. En del spelregler hade jag nu koll på, andra inte. Man var barn på nytt, så spännande och intressant var det. Minst sagt nyfiken.
Det gick tydligen bra för Blue Jays, för man vinner till slut matchen med 4-2. Vi gick innan sista inningen, något jag ångrar lite i efterhand då. För San Diego slog tydligen en home run i den inningen och det missade vi. Så det var tråkigt att missa en home run. Det fick vi reda på vägen hem i bussen av en passagerare, som sa till mig (med tanke på att jag hade Blue Jays-keps) att det var en snygg home run som Padres fick på. Jag "hmmade" bara, för jag hade själv missat den.
Den kvällen den 25 juli så hade ett nytt intresse väckts och ett nytt lag att följa. Kvällen efter på hotellrummet, så tittade vi på avslutningen av andra matchen hemma mot Padres. Jag kände mig helt inne i matchen, den var jämn och spännande. Den avslutades med detta, man fick gåshud och jag var i extas. Tänk att få ha varit på plats när det skedde. Oavsett om man har baseboll-kunskaper eller inte, så kan man nog njuta av klippet.
Nu hade jag fått idén om att följa Blue Jays även när jag kom hem, men med tanke på att de flesta matcher spelas när det är natt i Sverige. Så skulle det nog inte gå och jag trodde nästan att jag inte skulle kunna följa de så aktivt som jag följer lag i andra sporter i Sverige.
Väl hemma i Sverige, köpte jag ett MLB.tv-abbonemang, så att man kan se alla matcher i hela ligan under hela säsongen. Där jag i stort sett har sett samtliga matcher sedan hemkomsten från Toronto. Tidiga matcher i Nordamerika gör att jag kan se de kvällstid här, de matcher spelas kvällstid i NA ser jag dagen efter. Mycket smidigt. Något som förgyller (nåja, inte vid förluster) mitt liv varje dag under basebollsäsongen i stort sett.
Mer om mitt intresse för MLB i allmänhet, men Blue Jays i synnerhet får du längre fram i bloggen.
Kommentarer
Skicka en kommentar